Hur är läget, Julian Rachlin?

Violinisten Julian Rachlin var i sin tid den yngsta solisten som uppträtt med Wienfilharmonikerna. Han har under sin karriär uppträtt som solist för världens ledande orkestrar, och har samarbetat med bland annat Mariinski-orkestern och Valerij Gergijev, som även besöker Åbo musikfestspel i år.

Rachlin har även uppträtt alltmer som dirigent. I höst startar hans andra säsong som första gästdirigent hos kammarorkestern Royal Northern Sinfonia. Dessutom har Rachlin setts som huvudgäst hos Åbo filharmoniska stadsorkester, så trots att det är hans debut med Åbo musikfestspel, har artisten redan en stark anknytning till Åbo.

– Åbo är en speciell stad. Jag älskar maten, och människorna är varma och vänliga. Att återvända till Åbo är en höjdpunkt. Mariinski-teaterns orkester är en underbar tradition, men jag väntar även på att få uppträda med Klaus Mäkelä och de andra fantastiska musikerna. Jag och Klaus har ett härligt förhållande, vi klickade genast. Mäkelä är en unik musiker och personlighet. Ett slags underbarn, fast inte är han ju ett barn, Rachlin skrattar, då han beskriver den 23-årige konstnärliga ledaren.

Rachlin, vars särskilda passion är kammarmusik, uppträder vid flera tillfällen i augusti. Han har en hel del förväntningar för festspelen, såväl för musikens och andra musikers del.

– Jag väntar speciellt på att få spela kammarmusik. Att få uppträda med min fru Sarah McElravy, att uppträda med Klaus, att lära känna nya musiker, listar Rachlin.

Förutom Julian Rachlin, Klaus Mäkelä & friends-konserten, som uppförs 17.8 i Åbo konserthus, får vi höra Rachlin under avslutningskonserten med Valerij Gergijev och Mariinski-teaterns orkester. Speciellt Dmitri Šostakovitš musik tilltalar Rachlin.

– Ingen har musikmässigt fångat Stalins tid bättre än Šostakovitš. Det var en skrämmande och osäker tid. Šostakovitš musik är cyniskt. Det finns flera stunder som kan låta gladlynta, men glädjen är inte äkta, utan sarkastiskt. Å andra sidan är Šostakovitš musik fullt av magiska glimtar av hopp, eftersom hoppet är någonting man inte kan ta ifrån en människa. Šostakovitš musik är som ett högt berg eller en stor roman, som jag får uppleva tillsammans med Mariinski, målar Rachlin.

Rachlin har en mångsidig inblick i musiken; soloist-kapellmästaren är även lärare på universitetet.

– Jag älskar att uppleva musik från alla dess sidor, men det är en utmaning att hålla dessa olika särdelar lika högklassiga. Det kräver en hel del självdisciplin och noggrann planering. Just nu fokuserar jag på att utvidga min repertoar.

För publiken har Rachlin ett klart meddelande.

– Jag vill välkomna alla, speciellt ungdomar som inte ännu bekantat sig med klassisk musik. Den yngre generationen av klassisk musik är fantastisk, och konserterna kan vara lika spännande som pop- eller jazzkonserter. Musiken och uppförandet har så mycket att bjuda på. Alla är välkomna som sig själva, ingen är tvungen att klä upp sig i kostym. Fast jag tänker göra det, skrattar Rachlin.